Infernos sista program för säsongen: Program 8 – Vilja leva
Vilja leva
Hjälplinjen
Telefon: 020-22 00 60 – Ring eller skriv och få ett personligt svar
tv: Johan Blixt berättar om självmordstankarna, musiken och vännerna. Foto: Fanny Lidström/UR
th: Anna Linder berättar om hur hon kämpar mot självmordstankarna. Foto: Anna Linder
1500 personer begår självmord varje år i Sverige och ungefär tio gånger fler gör allvarliga självmordsförsök. Infernos sista avsnitt för säsongen handlar om två av dem som försökt.
Anna Linder beskriver det som att när hon är nere i det svarta har hon ingen tro på att det kan bli bättre. Hon talar inte om för någon hur dåligt hon mår eftersom hon då skulle kunna bli stoppad. Samtidigt har Anna checklistor med saker som hon anstränger sig att göra för att hålla sig på den ljusa sidan av tillvaron. Det kan handla om att gosa med katterna, ta en promenad eller laga riktig mat.
– Det finns en yttepyttepytteliten tro på att det kanske kan kännas lite bättre att leva en dag till, säger Anna.
Johan Blixt var sju år när han första gången tänkte att han inte ville leva längre. För tre år sedan hamnade han på sjukhus efter ett allvarligt självmordsförsök. Idag mår Johan bättre, han sjunger och spelar i ett band och musiken är en viktig livlina när ångesten blir för stark.
Tittarna får också höra två berättelser av dem som mist sina nära. Daniel Söderberg hittade sin mamma i hemmet när det redan var försent och Sophie Österberg fick höra per telefon att hennes bror var död.
Infernos nedslag på S:t Görans sjukhus handlar denna gång om att en asylsökande kvinna har försökt ta sitt liv efter att hon fått besked om att hon inte får stanna i Sverige.
UR Play
Mer information:
VSMIS – Vi som mist i suicid
Forskning om självmord och psykisk ohälsa – Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP)
Om livet känns hopplöst – Stöd till självmordsnära medmänniskor
SPES – Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd
Psykologi i fokus – Självmord – förbjudet språk
Psykologiguiden – Om självmord
1500 marschaller – Facebookgrupp för nollvision
Psykisk livräddning – ”För dig som tänker på självmord”
Depression – ”En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster”
(H)järnkoll – Om fördomar kring psykisk ohälsa
RSMH – Riksförbundet för social och mental hälsa
Handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning
NSPH – Nationell samverkan för psykisk ohälsa
Barabratack – UR: s temasajt om psykisk ohälsa
Kontakt:
Anna Linders mail – Om du vill skriva direkt till Anna som medverkar i programmet
Daniel Söderbergs mail – Om du vill skriva direkt till Daniel som medverkar i programmet
inferno@ur.se – Vad tyckte du om programmet? Vill veta mer eller komma i kontakt med någon medverkande? Skriv till oss! Eller kommentera gärna direkt här på vår blogg!
Behöver du någon att prata med?
Hjälplinjen
Telefon: 020-22 00 60 – Ring eller skriv och få ett personligt svar
Röda Korsets telefonjour
Telefon: 0771-900 800
Jourhavande kompis (för dig upp till 25 år):
Telefon: 020-222 444
Hej ALLA!
! Se mer i eventet ”1500 marschaller” på Facebook, eller via http://www.1500liv.se eller http://www.1500marschaller.se
Passar bra då att vi tänder marschaller för varje liv kl 22:00 på söndag (5 dec) utanför Sveriges Riksdag och Rosenbad i Stockholm. DU är jätte välkommen att hjälpa till och tända
- 1500 TACK!!
Ljusa och varma hälsningar
Peter Dorch (med komplext PTSD och grundare av ”Mission 2010: Psykiska sjukdomar skall INTE längre vara tabu!”-gruppen på Facebook)
Hej Peter!
Hoppas många läser om eventet och dyker upp. Vi har också länkat till den. Fantastiskt initiativ som behöver uppmärksammas!
/Gabriel
Det mest skrämmande när det gäller självmord och självmordstankar är just det som Anna säger – att man som vän eller närstående inte får veta något i förväg. Eller ens får en chans att samspela, att prata och att lyssna.
Själv har jag levt större delen av mitt liv med ångest och depressioner men har med hjälp av lyckopiller sluppit de långa och energikrävande mörkerperioderna.
Det svåraste är att berätta – och det är nästan omöjligt när jag mår dåligt. Men om man kan släppa in någon de dagar då det är lite ljusare så är det lättare att skicka ut varningssignaler när det börjar bli svart.
För mig har det alltid varit svårt att säga just ”jag behöver hjälp” så med mina nära har vi andra ord när det krisar. Och när jag låtit dem veta hur läget är så har de vetat vad de kan göra.
Men det krävs mod att våga vilja veta hur dåligt någon annan mår. Att fler berättar behövs lika mycket som att fler vågar lyssna.
Tycker du har en väldigt viktig poäng Anna om att våga lyssna. Jag tror vi är många som fått signaler från närstående som inte orkar längre, men vi har inte vågat tro att det verkligen är så allvarligt menat eller vågat ta in den personens smärta, förrän det är för sent.
Så, som du säger, så handlar det inte bara om att våga prata om det i stort utan att våga, orka och ta sig tid att finnas där för den som behöver det.
Tack Anna för att du ställde upp, det var starkt av dig.
/Gabriel
Ja Anna, du är nu en av mina hjältar – TACK! <3 Peter
Tack Peter!
Tyckte i stora drag bättre om detta program, mer finstämda porträtt där man kände viss närhet till personerna som ställde upp. Mindre nonsens. (Svårt att säga så mycket mer, det väcker minnen…)
Hej S!
Tack för kommentaren. Det finstämda och närheten du beskriver är vad vi hoppades skulle komma fram. Tack vare våra medverkandes öppenhet och mod!
Om du vill och orkar får du gärna berätta vilka minnen programmet väckte.
/Gabriel
Det är väl inte så mycket att säga. Jag är en av de många som har egen erfarenhet av att inte vilja leva, och de saker man då kan ta sig till. Tack och lov överlevde jag, någon sista gnista av motstånd inuti mig själv som slog till, och mår bättre idag efter diagnos och behandling (mediciner, som jag får ta resten av livet, och terapi).
En sak till: det kändes i hjärtat när killen som förlorat sin mamma sa hur han tänkt när en massa ambulanspersonal och brandmän kom rusandes – varför sattes inte alla dessa resurser in tidigare, när de kunde ha gjort skillnad? Ja, varför nöjer vi oss med att ”sopa upp resterna”?
Ja det är så!
Jag visste redan innan mamma blev dålig hur svårt det är att få bra vård när man blir psykiskt sjuk. Jag var med på flera olika möten med läkare och vårpersonal, gjorde vad jag orkade med själv för att mamma skulle få mer kraft, tjata på mer behandling men ingen verkade ta något på allvar. Det är ju likadant med kriminalvården, miljöfrågan och annat som bara blir värre, svårare och dyrare för alla om man inte gör något kraftfullt direkt när problemen uppstår.
Hoppas du klarar och hålla dig frisk om det nu går i det här sjuka samhället.
Kram Daniel
Hej,
Såg inte starten på programmet. Jag undrar vad Johans band heter? Det han spelade lät riktigt bra. Påminde om Bright Eyes och hörde han satte på senaste Xiu Xiu skivan. + också för Jesus & Mary Chain i inslaget.
Hej igen Dorian!
Bandet som Johan är med i heter Come on undress me och de har precis släppt en skiva, fick jag veta av Anna. Kul att musiken i Inferno uppskattas också. Imorgon lägger vi upp spellistan för kvällens program på bloggen i inlägget ”Musiken i Inferno”.
/Gabriel
Hej!
Fan va skoj att du hörde det! typ ingen vet ju vilka xiu xiu är, och bright eyes är favoriter!
vi släpper skivan den 15 december på http://www.myspace.com/comeonundressme, det kommer även ges ut en downloadlänk så man kan lägga över den till iPod eller så.
det finns redan nu en singel uppe!
min akustiska musik kan man finna på http://www.myspace.com/lyricsbynapoleonbonaparte
http://www.myspace.com/johanblixt
Hej Dorian!
Ska kolla med Anna som gjorde inslaget. Återkommer om det. Roligt att du gillade hans band
/Gabriel
Tack till alla som har arbetat med och deltagit i inferno för en bra och viktig programserie. E-posta gärna mig på: d@d-s.seom någon har frågor eller vill ha några tips.
Mvh
Daniel
Tack själv Daniel för att du ställde upp och berättade om din sorgliga erfarenhet. Och för att du belyser något som uppenbarligen inte funkar i samhället.
Ikväll tänder för övrigt facebookgruppen ”1500 marschaller” just marschaller runtom i landet för att påminna om de ca 1500 människor som varje år dör i suicid. http://www.1500marschaller.se/
En manifestation för att uppmärksamma politiker och allmänheten om att det behövs en nollvision mot självmord, precis som det finns i trafiken.
/Gabriel