Okänd, kvinna 2009-349701
För er som bor i närheten av Stockholm: har ni vägarna förbi Strand i Hornstull idag eller imorgon kan ni titta på Anna Odells konstverk ”Okänd, kvinna 2009-349701″. Vore kul att höra vad ni tänker om verket eller debatten!
/Ulrika
Kategorier:Uncategorized
Anna Odell, bältesläggning, debatt, konstverk, Okänd kvinna, psykakuten, psykiska sjukdomar, Psykvård, St Görans sjukhus, Strand, UR


Lyssna på Anna Odell från P1-morgon 12 maj 2009
länk till Webradion:
http://sverigesradio.se/webbradio/?type=db&id=1743069
En bidragande orsak till hennes stora ”misstro” mot psykiatrin är att hon blev fel-diagnostiserad som ”schizofren”, vilket framgår i intervjun.
Det skulle verkligen vara kul att se utställningen, jag är väldigt väl inställd till Anna Odells engagemang för psykiatrin. Hon skötte för övrigt den följande hysterin utmärkt.
Tyvärr är jag långt ifrån Sthlm.
Ni får gärna lägag till denna, min nya blogg, under er bloggroll.
MvH Samir.
http://samirdavidmodin.wordpress.com/
Hej Samir!
Vad kul, den ska vi följa. Nu finns den med i bloggroll.
Mvh
Gabriel
Allt intressant är såklart så jävla långt bort…
Tyvärr har jag inte haft tid, lust och ork att engagera mig i er sida senaste tiden. Bröt med min psykiskt sjuka pojkvän sen 3 år tillbaka och försöker komma tillbaka trots allt som verkar rasa runt mig…
Kommer att följa igen en dag, men inte nu….
Lycka till!
Jag såg den förra året på Konstfacks elevutställning. Den berörde mig oerhört. Jag grät när jag stod där mitt band alla människor. Allt känns så ”enkelt”…inga ord (som jag minns det), bara hon som går där fram och tillbaka på bron. Och så den på nåt vis tysta respekt jag upplever att hon blir bemött med av de okända som passerar henne(så kände jag när jag såg filmen alltså). Och poliserna, som visserligen lägger omkull henne på marken, men allting andas mest sorg. En sorg över denna människa som uppenbarligen mår så dåligt och alla kan se det (struntsamma att det var spelat den gången, 13 år tidigare var det ju inte det. Och inte i alla andra fall med människor som mår så och agerar så. Det är väl fortf 1500 självmord/år bara i Sverige?). Jag blev så ledsen, får tårar igen när jag tänker på det.
Ni som har möjlighet och inte sett än, gör det.
Jag hörde intervjun i P1 igår, med Hanne Kjöller som kritiserade henne. Den människan kan gör mig så ARG. De pratade inte ett ord denna gång om varför Anna gjorde arbetet, det kanske inte var avsikten med intervjun heller, jag vet inte. Men HK:s invändning mot arbetet, var att Anna utsatte sig själv och omgivningen för fara. Jag vet, vi har hört det förut. Bullocks, säger jag.
Cosmo, vad skönt att höra av dig, förstår att det är tufft nu. Vi tänker på dig!
Malligamallan, vi såg verket för ett tag sedan för första gången och blev också väldigt berörda av scenerna från bron. Just så, i sin enkelhet, som du beskriver det…
/Ulrika
Tack Ulrika…det värmer att höra.
Det är tufft nu men solen skiner och snart är värmen här.
Då ska allt bli bättre.
Jag hade så gärna velat se utställningen, tyvärr missade jag den, jag planerade att gå i onsdags och då var den ju redan över. Hoppas den kommer ställas ut igen.
Jag tycker det är så bra att Anna gjorde detta, trots allt tumult kring hur hon ”tar på samhällets resurser”. Hon visade tydligt brister i dagens psykvård, och hur dåligt hon blir bemött av personalen. Något som jag upplevt inom psykvård som är upprörande och skrämmande är den kyla som finns bland personalen då det känns som att det blivit så vana och ”förhårdnade” av allt de sett och inte längre har hjärtat i arbetet de gör.