Ett första steg
Då börjar vi. Åtta program om psykisk ohälsa ska det bli. I vilken form, och med vilket innehåll vet vi inte riktigt än. Förra veckan samlades hela redaktionen för första gången, och av alla galna idéer som hamnade på bordet (som det alltid gör i början…) insåg vi snabbt att det är de riktiga berättelserna och människorna bakom diagnoserna som känns allra viktigast att få med i programmen.
Och det är här du kommer in i bilden. Vad är psykisk ohälsa för dig? Du som själv mår eller har mått dåligt, som står bredvid som anhörig eller vän, som jobbar inom psykvården eller bara är nyfiken?
Genom den här bloggen kommer vi att testa idéer och lägga upp olika tips och länkar som vi hittar, men vi kommer också att ställa frågor och be om hjälp. Vi behöver dina tankar och erfarenheter. Välkommen!
Hi, this is a comment.
To delete a comment, just log in, and view the posts” comments, there you will have the option to edit or delete them.
Det här blir en intressant blogg att följa! Lider själv av psykisk ohälsa, och har så gjort i många år!
Åh, du är sååå välkommen hit! Vi vill höra precis allt som du tycker att vi borde ta upp i dom här programmen. Mår du bra just nu?
/Ulrika
Just nu är jag i en depressiv fas och har det väldigt jobbigt med ångestattacker. Svårt att stå ut och orka leva. Blir utförsäkrad nu och det ställde till det för mig. Att säga att jag mår bra vore verkligen att ljuga.
Jag är inte helt säker på att jag förstår vad ni menar med program och teve och alltihop. Men jag är intresserad av allt vad gäller psyket, det ligger ju mig varmt om hjärtat eftersom jag själv lidit så länge. Jag vill att människor får upp ögonen för hur SJUKA vi faktiskt är – och jag vill slippa bli dömd för min sjukdom.
Sprid så mycket kunskap som möjligt.
Vi ska försöka berätta precis de här historierna, utan att censurera. Jag tror precis som du att många inte ens förstår eller vet vad det innebär att vara psykiskt sjuk, eftersom det så sällan berättas ur ett personligt perspektiv…
När det gäller tv-programmen tänker vi oss att de ska bygga på personporträtt, på berättelser, på direkta upplevelser; alltså att vi träffar och filmar personer som vill dela med sig av sin historia. Om vi kan få tv-tittarna att känna med en annan människa borde programmen kunna ge precis sådan kunskap och insikt som du efterfrågar. Hoppas vi…
Du får gärna mejla oss direkt på psykiskohalsa@ur.se om du vill veta mer!
/Ulrika
Hejsan!
Tack för din kommentar i min blogg (sjuk i själen). Jag hjälper gärna till så mycket det går! Tycker väldigt mycket om idén; psykisk ohälsa har varit tabu så länge och behöver ”komma ut ur garderoben”. Ju mer öppen man är om psykisk ohälsa – desto mer accepterat blir det, vilket måste ske snart. Vi sjuka är lika mycket människor som friska, fördomarna måste bort.
Dem tankarna jag har kring programserien är att;
- Framhäv känslor mer än symptom – då känslorna faktiskt är den egentliga sjukdomen. (Som ni skrev, personen är viktigare än sjukdomen!)
- Dock; symptom är något som kan vara lättare att prata om än bakomliggande orsaker, även symptom kan vara viktigt att få med! Visa måendet/sjukdomen ur flera aspekter och lägg inte hela vikten vid en punkt, skulle vara ett råd.
- Försök att visa den nakna sanningen – utan att vara triggande för andra. Detta är väldigt, väldigt svårt, att förklara en psykisk sjukdom utan triggande material är inte det lättaste. Det måste vara en balans.
Lycka till med arbetet, och hör gärna av er om ni vill ha mer hjälp.
Kämparkramar till alla där ute!
Hej.
Vilket bra initiativ!
Alla tjänar på bättre information om psykisk ohälsa och de vårdmöjligheter som finns. De som drabbats av psykisk sjukdom bär ju ofta en dubbel börda, lidandet som sjukdomen ger men också ofta omgivningens bristande kunskap och förståelse. För visst lever föreställningen kvar hos många. Psykisk sjukdom drabbar den som är ”svag” eller ”defekt” på något sätt. Många jag mött i mitt jobb som psykiater har ändrat sig då de själva drabbades.
Lycka till!
Hej Yasmine och Psykiatern, tack för era svar. Som du Yasmine skriver ”sjuka är lika mycket människor som friska” – är ju precis exakt vad vi så innerligt vill försöka visa!
Men vi skulle aldrig kunna göra ett sånt här program utan er hjälp, så lita på att vi kommer att höra av oss igen…
Ha det gott,
/Ulrika
Mycket bra att ni skall göra detta! Det behövs verkligen!
jag kan rekomendera att ni kontaktar http://www.inrerum.com en mycket bra och intressant projekt i Göteborg som fokuserar just på psykisk ohälsa.
Jag tycker att ni också ska ha med återhämtning från psykisk ohälsa. Hur man med hjälp bla av olika terapier hjälp av andra människor och av egen kraft kan komma tillbaka till ett fungerande bra liv. Bilden av psykisk ohälsa får inte bli för tung och tron att man permanent alltid hamnar i en återvändsgränd. Med rätt stöd kan man vända det negativa till någonting positivt. Att ha gått igenom en återhämtning kan göra människan stark och ge många nya insikter. Men ingenting garanterar att man inte kan falla tillbaka i sjukdom, men med de nya insikterna behöver man inte bli rädd för genom erfarenhet vet att det kan vända igen. När man har återhämtat sig kan man jobba aktivt med att påverka till en bättre vård genom att gå med i föreningar mm eller som jag gjorde startade upp en konst/terapi verksamhet för inneliggande patienter på den psykklinik där jag själv hade varit vårdad i 5 år. Ingenting är omöjligt, jag ville förbättra vårdtiden för patienterna och fick möjligheten. Man kan gå utbildning till patientkonsult i vården och själv föra dialogmöten med psykpersonalgrupper, möten som jag tror i förlägningen ger kunskaper/förståelser hos personal o patienter som ger en bättre vård. Med personlig erfarenhet av psykisk sjukdom kan man bli en bra stödperson åt människor som är vårdade på LPT ( tvångsvård). Att föreläsa i skolor, arbetsplatrer mm om sin psykiska sjukdom kan göra andra människor mindre dömmande och som föreläsare växer man som människa. Att vara öppen öppnar andra, väldigt positivt. På you tube finns en liten film ca. 5 min där jag berättar om min återhämtning, om intresse finns kolla på Anette Nordin- ett personporträtt
Hej Helene och Anette, tack för synpunker och tips! Vi var med på ett möte förra veckan där just rehabiliteringsaspekten togs upp, att det är viktigt att visa att psykisk sjukdom inte behöver vara ett ”konstant kristillstånd” utan att det finns vägar och metoder och former för att komma tillbaka.
/Ulrika