Bloggen uppdateras inte mer

augusti 9, 2012 Kommentering av

Här skrev redaktionen som arbetade med serien Inferno från UR 2010. Bloggen uppdateras inte mer och det går inte att kommentera inläggen.

Hösten 2012 har tv-serien Jonas löfte premiär i tv. Serien sänds på onsdagar kl 20.30 i SVT 2 från 5:e september. Därefter kommer den att finnas att se via urplay.se.

Är du nyfiken på fler program från UR om psykiska besvär? Leta då i vårt programsök .

Har du synpunkter på programmen eller har frågor är du varmt välkommen att mejla UR:s kundtjänst som ser till att rätt person får mejlet. kundtjanst@ur.se

/Gabriella Ekelund

Redaktionssamordnare UR Interaktiva medier

Kategorier:Uncategorized

Bloggen fortsätter vila + nya planer

november 10, 2011 1 kommentar

Som ni märkt är vi inte aktiva här alls men det betyder inte att vi inte gör tv-program om psykisk ohälsa. Säsong två av Inferno (som förmodligen kommer att heta något helt annat) håller på att spelas in för fullt men eftersom vi denna gång har en enda huvudperson och inte ser hur vi skulle kunna diskutera framväxten av serien annat än internt, har vi valt att inte göra processen lika öppen som förra gången. Och en redaktionsblogg ska ju ha fullt ös och livliga samtal för att det ska vara någon mening med den.
Jag kan däremot berätta att vi nu fokuserar på beroendesjukdomar och missbruk, alkoholism och destruktivitet samt hur man kan ta sig ur det, överleva. Om mångfalden av olika människor och berättelser var TV-serien Infernos styrka hoppas vi nu att möjligheten att gå på djupet i ETT livsöde, en människas historia och erfarenheter, ska ge något annat. Det är spännande att följa en person under en längre tid och det är det vi nu ägnar oss åt. Dessutom blir det massor av musik!

Jag hoppas att vi kan återuppta diskussionerna någon gång, kanske när nya serien går i sändning hösten 2012.
Och roligt att så många fortsätter titta in och läsa inlägg! Det om psykofarmaka leder fortfarande och där kan man lugnt snacka om erfarenhetsutbyte…

Allt gott
/Åsa

Kategorier:Uncategorized

Nattsändning av Inferno

mars 23, 2011 3 kommentarer

Inferno nu på natten!

 

Åtta tisdagsnätter framöver sänder vi Inferno i repris. Serien där människor öppet berättar om sina personliga erfarenheter av att leva med psykisk ohälsa. Alla program går också att se på UR Play. Klicka här för länk till varje avsnitt. 
Som ni säkert märkt har vår blogg varit litet inaktiv de senaste månaderna. Men förarbetet pågår som sagt inför säsong två av Inferno och precis som inför första säsongen kommer vi att berätta hur det går och be om tips och råd från er. All feedback från er som följer vår blogg har varit så värdefull! Förutom att det resulterade i bra och äkta program så ledde det ju också till att Inferno vann ett prestigefullt internationellt TV-pris. TV-programmet vi skickade in och tävlade med var Ångestmonstret.

Motiveringen:
The Adult Jury unanimously agreed upon Anxiety Monster as the winner. As a group we felt that this entry demonstrates the power of exploring the challenging issue of mental health through simple yet effective storytelling using broadcast and online media. The treatment of Josefin, the central character, is non-voyeuristic, raw and personal. The jury felt that the interaction with the online community added value to the production, enabled further discussion on mental illness and provided options for professional help. This innovative cross-media production results in the destigmatisation of mental illness for the general public and is a valuable resource for those affected by mental illness.

Vi kan berätta att flera av de medverkande från första säsongen nu håller i föreläsningar, både inom attitydambassadörsprojektet och på uppdrag av kommuner och landsting för människor som arbetar inom vården och för anhöriga och närstående.  

TV-tider:
PGM 1 ”Det där är inte jag”
Tema: Bipolär sjukdom

Jenny är småbarnsmamma och tänker mycket på hur hennes diagnos bipolär påverkar föräldraskapet.
23 mars kl 00:45 SVT2  

PGM 2 ”Flickan och demonen”
Tema: Schizofreni och rösthörning

Veronika hör röster och kämpar mot sin fruktan för vatten.
30 mars kl 00:15 SVT2

PGM3 ”Ångestmonstret”
Tema: Borderline – Emotionellt instabil personlighetsstörning

Josefin har filmat sin kamp mot självskador och ångest. Programmet vann pris i Basel!
6 april kl 00:15 SVT2  

PGM 4 ”Nattskift på psykakuten”
Tema: Arbetet på en psykakut
Vi följer personalen och träffar Åse, en av patienterna som kommer in till S:t Görans psykakutmottagning.
13 april kl 00:15 SVT2 

PGM 5 ”Äntligen min mamma”
Tema: Anhöriga & närstående

Madeleine berättar om sin läkta relation till sin mamma Monica som varit psykisk instabil under hela Madeleines barndom. 
20 april kl 00:15 SVT2  

PGM 6 ”Psykosen”
Tema: Psykos och återhämtning

Ylva fick en psykos och förlorade kontakten med sin son. Nu vill hon hjälpa andra att inte hamna i samma situation.
27 april kl 00:15 SVT2  

PGM 7 ”Man kan mista en människa”
Tema: Nätverk som hjälp

Mats väg från mani och depression till en fungerande vardag.   
4 maj kl 00:15 SVT2  

PGM 8 ”Vilja leva”
Tema: Suicid och livsstrategier

Anna och Johan har båda försökt ta sina liv men har hittat olika sätt att fortsätta leva.
11 maj kl 00:15 SVT2 

/Gabriel

Pris till alla!

januari 31, 2011 10 kommentarer

Jag har just kommit tillbaka från en tävling i Basel i Schweiz där Inferno-bloggen och TV-serien tävlade i BaKaForums Cross-Media-tävling med deltagare från hela världen. Det program vi valt ut att tävla med var Ångestmonstret (The Anxiety Monster som det blev i engelsk översättning) och det + vårt samtal här på denna blogg visade sig imponera på en massa människor och särskilt juryn som enhälligt utsåg oss till vinnare och gav oss första priset Cross-Media Prize for Adult Education 2011. Så grattis alla som deltagit och gjort denna blogg och denna TV-serie till vad den är! Supergrattis! Så fort motiveringen till priset har publicerats länkar vi till den.

Den senaste tiden kan man tro att Inferno har gått i ide och det har vi faktiskt. Men till våren ska vi vakna och fortsätta diskussionen om hur vi bäst gör tv om psykisk ohälsa och efter sommaren börjar nya inspelningar för säsong två. En hel del människor tittar fortfarande in här och det är jättekul. Fortsätt med det och närhelst ni vill skriva, gör det! Det finns ju en tråd om önskemål och förslag för nästa säsong och den får gärna fyllas på. Och vi finns här även om vi inte alltid syns.
/Åsa

Länge leve Inferno

december 7, 2010 23 kommentarer

Nu har de åtta (Nej nio!) Inferno-programmen sänts och det är dags att summera alla era kommentarer, intryck och åsikter. Och det är dags för oss här på UR att fundera på hur vi själva tycker att det gått, vad vi gjort och kanske mest av allt: Vad har vi INTE gjort? Hur vill vi gå vidare? Hur kan vi nå ännu större genomslag?

UR:s satsning på psykisk ohälsa fortsätter nämligen och Inferno ska också leva vidare. I vilken form vet vi inte alls än. Och det är här du kommer in i bilden. Precis som för snart tio månader sedan när vårt allra första blogginlägg bjöd in publiken. Ett första steg hette det inlägget. Nu frågar vi efter nästa steg. Hur vill du att vi fortsätter?

Vi valde väg tidigt, mycket tack vare positiva reaktioner på bloggen, men vilken väg ska vi nu ta? Dröm på, önska vilt, kritisera och beröm och peka ut nya riktningar! Vad ska vi fördjupa oss i, vad ska vi skippa, vem ska vi filma och hur? Hur ser nästa säsong av Inferno ut om du får välja?

/Åsa

”Det krävs mod att våga vilja veta hur dåligt någon annan mår”

december 6, 2010 Kommentering av

Här är kommentarer och frågor till Anna Linder som medverkade i senaste programmet – Vilja leva, och hennes svar. De har lagts in på olika inlägg här i bloggen så vi tänkte det kunde vara bra att samla dem på ett och samma ställe. Anna Linder har helt och hållet utgått från sina egna erfarenheter i sina omsorgsfullt genomtänkta svar.

Från Elisabeth:
Det mest skrämmande när det gäller självmord och självmordstankar är just det som Anna säger – att man som vän eller närstående inte får veta något i förväg. Eller ens får en chans att samspela, att prata och att lyssna.
Själv har jag levt större delen av mitt liv med ångest och depressioner men har med hjälp av lyckopiller sluppit de långa och energikrävande mörkerperioderna.

Svar från Anna:
Det svåraste är att berätta – och det är nästan omöjligt när jag mår dåligt. Men om man kan släppa in någon de dagar då det är lite ljusare så är det lättare att skicka ut varningssignaler när det börjar bli svart. För mig har det alltid varit svårt att säga just ”jag behöver hjälp” så med mina nära har vi andra ord när det krisar. Och när jag låtit dem veta hur läget är så har de vetat vad de kan göra.

Men det krävs mod att våga vilja veta hur dåligt någon annan mår. Att fler berättar behövs lika mycket som att fler vågar lyssna.

Från Erika:
Hej Anna! Tyckte du var jättebra och modig som ställde upp i programmet. Du sa att ingen visste om dina självmordsförsök. Visste ingen innan programmet heller så de fått veta först nu om de kollade? Är du orolig för deras reaktion? Kände igen mig mycket i dig. Har du fått någon diagnos?

Svar från Anna:
Hej Erika!
Mina nära har inte vetat om mina självmordsförsök men när det blev aktuellt med inspelningen av Inferno så började jag prata om det. Först med de närmaste och sen med fler och fler människor. Visst har jag känt oro, hur kommer de att reagera, kommer de vara annorlunda mot mig – men främst har jag känt och fått oerhört positiv respons hos alla som jag vågat prata med. Ingen har skuld eller skambelagt mig eller mina tankar. Många känner någon som mår dåligt och vet inte vad de kan eller ska göra. Att kunna hjälpa en enda person betyder mycket för mig.

Jag lever med depression och ångest, fick diagnosen 2003.

Från Erika:
Vilka fina vänner och familj du verkar ha omkring dig! Jag har inte berättat för alla men för de närmaste. De flesta har reagerat bra. Fast några har dragit sig undan också. Är du kroniskt deprimerad eller kommer det och går? Lever du alltid med känslan av att kanske vilja dö imorgon? Jag hade det innan men nu är det lite bättre och jag bara tar varje dag för sig. Tack igen för ett bra program och att du fick mig att känna att flera har det som jag har det.

Svar från Anna:
Erika,
modigt av dig att berätta för dina närmaste. Rent ”kliniskt” är jag kroniskt deprimerad men eftersom jag levt med det i många år så har jag lärt mig hur jag behöver ta hand om mig själv för att behålla balansen. Under långa perioder har jag haft självmordstankar och självmordsplaner utan att egentligen förstått hur krävande det är. Idag klarar jag av att leva utan självmordstankar och vill verkligen leva. Men det är precis som du beskriver – en dag i taget. Och när det känns för jobbigt tar jag en timme och till och med bara några minuter i taget.
Ta hand om dig. 

Från Peter:
Vad har du för råd till anhöriga som ”står brevid” och ibland då inte ens vet, hur de ”efter” ett självmordsförsök ska vara?
Tack för ditt mod!
kram Peter
Ja Anna, du är nu en av mina hjältar – TACK! <3 Peter

Svar från Anna:
Hej Peter,
jag tror inte att jag kan ge ett generellt råd om hur anhöriga ska vara – förutom att de ska vara sig själva. Det finns inget som är förbjudet att fråga och det är inte heller ett måste att veta allt. Vi är ju alla olika och det jag behövt mest är att mina nära fortsätter vara mina nära och inte ”behandlar” mig som en annan person eller själva försöker vara något de inte är.

Jag tycker att man som anhörig ska berätta att man är rädd, att man inte vet vad man ska göra, att man inte förstår och till och med att man inte vill förstå. Och fråga det man vill fråga så att otrygghet och osäkerhet försvinner. Att kunna undanröja oro för att man triggar igång ett nytt självmordsförsök behöver man prata tillsammans om. Det är tufft och jobbigt för båda parter men viktigt – tycker jag.
Tack Peter!

Från HH:
Vill tacka dig och alla andra som ställde upp i programmet. Starkt gjort och hjälper förhoppningsvis en och annan. Intressant strategi du har för att hantera dipparna. Hoppas verkligen att du lyckas hantera dem framöver också. Det är du värd.
Jag har själv levat med självmordstankar runt 45 år. Ibland starkare och ibland svagare. Dock aldrig helt utan dem.
Kram
HH

Svar från Anna:
Hej HH,
tack för dina värmande ord. För mig har självmordstankarna under perioder varit en ren överlevnadsstrategi, en möjlighet att orka leva en dag till. Tankarna på att inte längre behöva leva har gett mig en trygghet och ork att ta mig igenom ytterligare en dag. Men att inte vilja leva är inte alltid samma sak som att vilja dö.
När mina självmordstankar har övergått i konkreta självmordsplaner passeras däremot en gräns och då behöver jag skyddas på ett ganska handgripligt sätt. För mig har det betytt inläggning på sjukhus.

Massor av värme till dig.

Från Hhlwkw:
Hej Anna,
Modigt av dig att berätta i programet……….. jag känner igen mig i det du berättade……….. tog till mig när du visade tavlan på saker du behöver göra när du är på väg i det svarta som du beskrev…….. jag går hos en privat psykolog som har räddat mitt liv många gånger utan att jag tror att han vet det……. för jag säger aldrig det rakt ut…………
tyvärr är psykvården under all kritik där jag bor…………
du gjorde skillnad för mig / tack

Svar från Anna:
Det betyder mycket för mig att få höra att min berättelse kan göra skillnad – tack för att du delade det med mig. Människor i min omgivning har också helt ovetandes räddat mitt liv. Att bli ”störd” i tankarna, att få höra någon annans röst kan betyda så mycket. Och precis som du skriver – de vet inte ens om vilken påverkan de har.

Min säkerhetslinor, där listan som finns med i programmet är en del, har jag byggt på under flera år. Det började med att jag helt enkelt skrev ner små påminnelser till mig själv under perioder när jag mådde bra som jag sen plockade fram när jag mådde dåligt.. Enkla saker som att lyssna på musik eller gosa med katterna. Sånt som brukar göra mig glad eller lugn men inte vara ett ”stort projekt”.

Värme.

Anna hälsar också att den som vill kan maila henne direkt: annalinder65@gmail.com

Extrainsatt Inferno idag – Här är alla röster lika värda

december 3, 2010 2 kommentarer

Alla vill bli lyssnade på!

 

 I SVT2 fredag 3 december kl 14.00!

Janne Holmbring är reporter på Radio Totalnormal och har även jobbat som reporter på UR: s TV-serie Inferno. Foto: Johan Bergmark/UR

Extrainsatt program om människorna på Fountainhouse som driver närradiostationen Radio Totalnormal. Möt bland annat Robert Naverstam, Siv Strand, Janne Holmbring och Carina Borg som i direktsändning talar om psykisk ohälsa och om livets alla aspekter, med humor och sorg.  

Under våren tillbringade Infernos team flera dagar på Fountainhouse på Götgatan i Stockholm. Delar av det vi filmat har visats i vår tv-serie, men mycket fick inte plats. Nu har ni chansen att se och höra mer om tankar kring psykvård, bältesläggning, fördomar och kärlek.

Som Carina Borg, en av radiorösterna, säger om att vara med i Radio Totalnormal:

- Jag mår bättre när jag får säga någonting om mig själv … alla vill bli lyssnade på!

Radio Totalnormal sänder varje torsdag mellan kl 14-15.30 på 101,1 MHz i Stockholm.
Läs mer om Fountainhouse och Radio Totalnormal

Se programmet på UR Play

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.